Uppsatsen ananlyserar den samtida hiphopscenen i Egypten. Den berör uppkomsten av hiphop i USA, populär- och ungdomskultur i Egypten samt förutsättningarna för egyptiska hiphoputövare. Den diskuterar vidare både politiska och religiösa faktorer för den konstnärliga friheten. Utdrag ur egyptiska hiphoptexter analyseras och artister intervjuas. Det visar sig att den egyptiska hiphopen har sitt eget uttryck, skilt från västerländska förlagor, men lider brist på forum.

Uppsatsen undersöker språket i arabiska tidningsrubriker. Undersökningen omfattar både beskrivning och analys av de språkliga konstruktioner, semantiska drag och typografiska konventioner som återfinns i huvudnyheter i arabisk press och på internet. Materialet är hämtat från fyra dagstidningar och två internetsidor under VT2008..

Uppsatsen undersöker den arabiska grammatiska traditionens syntaktiska analysmetod av de mening som går under nemämningen "jumla ismiyya", och visar på bakomliggande orsaker till den strikta uppdelningen i denna tradition av alla arabiska meningar i "jumla ismiyya" och "jumla fi'liyya"..

DETTA EXAMENSARBETES SYFTE ÄR ATT UNDERSÖKA, JÄMFÖRA SAMT ANALYSERA BARNLITTERATUR FÖR ATT KUNNA FÅ EN BLICK AV VILKEN SYN PÅ KÖN BÖCKERNA FÖRMEDLAR SÅVÄL SOM HUR KVINNLIGA OCH MANLIGA KÖNSROLLER KONSTRUERAS I BARNLITTERATUREN I SVERIGE OCH ARABISK BARNLITTERATUR..

Sammandrag Syftet med vår uppsats är att undersöka hur elever upplever regler i sin skolmiljö, där skolkultur och ungdomskultur möts varje dag. Underlaget har vi hämtat genom enkäter och intervjuer på fyra olika gymnasieskolor. Vi har valt att använda två olika metoder för att få ett bredare datorunderlag. Enkäter har gjort att vi fått ut svar som är kvantitativa medan intervjuerna har gett svar som är kvalitativa och har ett djup som man inte går att få ut av enkäter. Elever och lärares åsikter har gjorts synliga angående regler om media användandet, kläder och språk i skolan.

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll.

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer.

Syftet med studien är att belysa några behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur på institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter därmed användes ett kvalitativt närmandesätt, med hermeneutisk utgångspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillämpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjälp av latent innehållsanalys analyserades materialet för bättre överblick.Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar på institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte känner av personalens närvaro, blir sedda samt hörda.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet islam och demokrati. Studien är kvantitativ och innehåller 154 länder. För att närmare analysera dessa har vi använt oss av en multipel regressionsanalys .Resultatet av denna analys är att vi inte med säkerhet kan bevisa att muslimsk kultur förklarar de muslimska ländernas demokratiska tillkortakommanden. Däremot har variablerna arabisk kultur, råvaruberoende, militärutgifter samt ekonomisk utveckling visat sig vara statistiskt signifikanta för demokrati.Utifrån detta har vi velat spåra de kausala mekanismerna i förhållandet mellan demokrati och arabisk kultur ytterligare, och funnit att framförallt militärutgifter och det civila samhället är tänkbara mellanliggande variabler. Dessa är specifikt arabiska kausala mekanismer som inte gör sig gällande för den muslimska kulturen.

Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet..

Syftet är att skapa större förståelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bättre i mitt yrke som lärare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfället tenderar, vilka är de mest vanliga klädesplagg som ungdomar bär och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har används i form av observationer och enkätundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar känner snabbt av förändringar och strömningar i samhället vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete där kamrater och gruppåverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av kläder, frisyrer, accessoarer, färger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..

The purpose of our study was to look at the connection between theories, research work and concepts when it comes to teenagers and the testing of drugs. The theories we have used are Erikssons development theory, psychoanalysis and labelling theory. Concepts that we focused on for our study were youthculture, the search for identity and the testing of drugs. We did this by asking students, in ninth grade, to fill in questionnaire and interviews.Teenagers find themselves in a confusing stage in life and in a search for their identities they test many different things. The youthculture can be a contributing factor to them testing drugs.

Studie av innehållet i politiska krönikor publicerade av den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera under perioden 12 - 28 april 2008. Innehållsreferat och analys av tendensen. Teman: islam, terrorism, sekterism, Irak, USA, Israel, Palestina, Hamas, Fatah, arabisk nationalism..

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål..

Uppsatsens syfte är att studera begreppet emo och belysa ungdomskultur samt de ungdomars verklighet vi kommit att lära känna. Vi frågar oss vad en ungdomskultur betyder för ungdomar, vad den står för och varför de skapar den. För en ökad förståelse för ungdomarna vill vi se på frågan ur deras ögon. Genom en kvalitativ studie vill vi fånga det centrala i deras värld för ökad förståelse och kunskap. Undersökningen berör ungdomars interaktion med varandra, värderingar, normer samt vad det finns för sociala mönster och meningsbärande strukturer i gruppernas gemenskap.